PALLA BLOGGA NÄR DU KAN LEVA LIVET. JAG VILL LEVA MIN LIV DEN. DÄRFÖR JAG SÄGA HEJDÅ TILL MIN BLOGG OCH JAG SKA ISTÄLLET BÖRJA JOBBA I BABAS AFFÄR. ÖPPETTIDER: 07:00-23:00. KOM OCH KÖP. DET FINNS MUKET BRA GREJOR.    YAAAAALLA BYE!

Nialls pespektiv:
Jag tryckte upp Alice mot väggen.
Ilskan bubblade inom mig. Just nu var jag arg.
Jag såg rädslan i Alice ögon. Nej. Nej, jag kunde inte skada henne. Men skulle jag bryta ihop här? Ska jag berätta min hemlighet för Alice? Hade hon några grova hemligheter som hon döljde för mig?
Jag släppte taget om Alice och stod nu skakandes framför mig. Jag hade inte mage att bara stå och titta på henne och göra ingenting. Som jag hade gjort innan ungefär. Ignorerat henne. Hon trodde säkert att jag var dum i huvudet.
"snälla skada mig inte" pep Alice.
"jag skulle aldrig skada dig." sa jag och det förvånande både mig och Alice att de orden just hade flugit ur min mun.
"v-va?" stammade Alice fram och hennes röst var lite mörkare nu vilket bevisade att hon inte var rädd längre. Utan mest förvånad.
Jag suckade och gick och satte mig i soffan. Det kändes som att jag nyss hade tappat förmågan att tala. Alice var efter mig och satte också sig i soffan.
"menar du verkligen att du vill stoppa mitt drickande?" sa jag och rynkade mina ögonbryn samtidigt som jag vände min blick mot Alice.
Hon nickade som ett svar på frågan jag nyss hade ställt.
Jag visste inte vad jag skulle säga. Var detta bra eller dåligt?
"jag har några frågor till dig." sa Alice.
"ja?" sa jag.
"vem.var killen du var med igår?" sa Alice.
"Dylan." svarade jag.
"och det är??" undrade Alice.
"min bästa kompis!" sa jag.
"och tjejen?" sa Alice.
"nån brud Dylan raggade upp på krogen." sa jag
"jaså, så du var där? Jag trodde att du ställde in vår dejt för att du har sjuk?" fräste Alice.
"jag var full!" nästan skrek jag. När jag blev arg kunde jag inte förhindra ilskan.
"förlåt.." sa Alive och hon var nog rädd nu.
Jag var på.väg att bryta ihop just nu. Tårarna ville komma fram. Jag hade aldrig pratat med någon om mitt missbruk fast Alice var speciell. "niall, är du okej?"sa Alice. "ja, visst." klämde jag fram samtidigt som jag inte försökte gråta.
Istället för att Alice sa något gav hon mig en kram.
När vi hade kramats en stund sa slutligen Alice: vill du prata om det?
Jag nickade och satte igång att bertätta om mitt missbruk och hon berättade att hon hade förlorat sin bror i en olycka för 2 år sen. Hennes mamma ville flytta från London för att glömma Jason fast Alice vägrade flytta. Jag erbjöd henne att stanna här under natten och ho
N tackade ja till mitt erbjudande.
"du Niall, går du inte i skolan?" frågade
Fan jag visste att ddenna frågan skulle komma så det var dags att svara på den.
"jag har inte skrivit in mig här än. Jag tillhör fortfarande en skola som ligger 7 mil härifrån men jag ska skriva in mig här snart." sa jag.
"okej, men nu tycker jag att vi sover!" flinade Alice och strax där eefter somnade vi båda.

"Vafan tänker du med? Du avbokar vår dejt,för vad? Ja, för en jävla fest! Sen så klampar du runt i gatan helt full."sa jag ilsket. Helt ärligt? Hur omogen får man vara, t.o.m en tre-åring skulle ha fattat att det är fel.Jag var arg,sjukt arg. Men sårad också,han avbokar vår dejt för att gå på en fest med sina polare. Jag har jävligt bra anledningar till att vara arg,ledsen,ilsken,besviken osv. Men jag var nog för det mesta arg,nej, snarare ilsken. Jag suckade högt och satte mig ner på soffan vid honom,men en ko skulle säkert kunna sitta mellan oss. Han tittade bara fram på den avslagna TV:n framför honom. Lever han i en annan värld eller? Hör han ens vad jag säger? Bryr han sig ens? Det fanns jävligt många frågor jag vill få svar på. Och den där tjejen som var med honom och hans kompisar,vem fan var hon? En hora? Hans flickvän? Någon han dejtar? Bara någon tjej som han random tog med sig hem,om det ens var där han skulle. Vi var i hans vardagsrum, jag hade tvingat in honom i duschen, och då menar jag tvingat. Han försökte ligga med mig,men fan nej. Han var full,jag vet helt ärligt inte varför jag bryr mig. Jag har kanske en liten aning om varför jag sitter här, men det är inget jag tänker säga till Niall. Hur länge har vi kännt varandra? En dag? Jag har dejtat massor med killar, men ingen har typ varit den rätta. Vem vet,Niall kanske är den rätta? Nej,usch. Vafan tänker jag på? Snabbt skakade jag av mig mina töntiga tankar och fokuserade mig på Niall som fortfarande kollade tomt på TVn. "Kan du åtminstonde visa lite intresse? Jag är här för mig, inte för dig. Jag vill ha svar på mina frågor som jag tänker fråga när visar att du bryr dig."  Jag är inte här för mig själv,jo,kanske lite. Men mest för Niall. Jag vill att han ska sluta med att dricka,röka,vara en manwhore Vem vet,kanske är han en?  och en massa andra negativa saker. Vem vet, han kanske var drogad när han fråga mig om jag ville gå ut med honom?tänkte jag ironiskt och kom inte på mig med att le. Snabbt lät jag mina mungipor falla och utvandla min ansiktsuttryck till ilsket. Jag vill iallafall inte att han ska sluta upp som min bror. Jason. Han har alltid varit i mina tankar, längst inne. Jag har alltid älskat honom och gör det fortfarande,det finns ju inte direkt något som kan ändra det nu när han är död,han var min bror, fast än att han blev så full att han inte såg bilen som körde över honom.Han var mitt eget kött och blod. Han var alltid godhjärtad när han var hemma utan sina "coola" vänner. Jag älska han,han var där för mig när jag behöver någon att prata med,en axel att gråta på. Han gav mig allt en syster vill ha från sin bror. Jag festade och var värsta slampan då,men jag ändrades efter hans död. Det är fel. Man ska inte dricka,man ska inte sälja sin kropp. Men jag var tydligent för ung för att fatta det. Jag lärde mig sjukt mycket efter hans död.Två år sedan.Wow Tiden går fort. Det kändes som att han dog igår. Jag var nog värst när jag fick reda på det.Hans död. Han var mitt allt. Jag var hans favorit tjej och han min favorit pojke,vi brukade alltid kalla varandra det när vi var mindre. Det han gjorde var fel, det jag gjorde var fel. Man ska inte slösa bort sitt liv på att festa. Man ska inte göra något som är nära till det. Men jag lärde mig det för sent. Efter hans död, då jag inte kunde göra något förutom att besöka hans grav som jag gör en gång i veckan. Det är det minsta jag kan göra, jag borde ha sagt till honom att det är fel, jag borde ha lärt mig det och fört det vidare till honom. Han skulle lyssnat,det gjorde han alltid. Jag har en del skuldkänslor,men jag borde inte ha det. Han skulle vara min förebild. Han skulle ha lärt mig det. Bara tanken av det får mig att vilja släppa en tår. Men ilskan var större. Jag gör detta för honom. Jag sitter här för honom,inte för någon annan. Men han fattar nog inte det då jag sa att jag gjorde detta för mig själv för att få kunna få svar på mina frågor. Jag ångrar det jag sa. Helt klart liksom. Jag vet inte hur länge tystnaden varade men den drog mig till vansinne. Det var ingen bekväm tystnad,tvätom, det var en pinsam tystnad enligt mig som har sagt något. Fast han är ju inte direkt full längre, så varför inte prata? Niall rynkade på pannan innan han kolla på mig. Finally. Han suckade högt innan han grävde ner sitt ansikte i sina händer. Jag la mitt ena ben över det andra och korsade mina armar under mitt bröst. Jag såg nog ut att vara en 5årig flicka som inte fick sin glass, men han kollar ju inte direkt på mig. Min ilska hade hunnit sjunka en del. Jag är arg,inte ilsken längre.Jag fick ju hans uppmärksamhet,det är det enda jag begär för denna stunden. Jag hade nog är höga förväntningar på honom. Tack Gud att jag inte sa något om det till honom. Han gör ju inte direkt något vettigt i livet, vad jag vet iallafall. Jag har ju inte direkt kännt honom i hela mitt liv.Men jag tänker hjälpa honom. Hjälpa honom med att sluta. Sluta med alla negativa saker som ledde min bror till döden... Till min förvåning avbröt Niall mina tankar.

"Vad gör du här?"frågade han irriterat. Han kollade upp mot mig med pannan fortfarande rynkad. Jag kollade snett på honom. Har jag inte gjort det klart för honom?

"Jag har ju--" Han avbröt mig.

"Det är inte anledningen till att du är här, vad gör du här egentligent?" upprepade han. Jag behärksade mig själv att inte sucka eller himla med ögonen. Jaha,vad ska jag säga,jag kan ju inte direkt säga: Jo det är så att jag är här för att hjälpa dig med att sluta dricka och ta droger. För det gör du väl? Typ när du var drogad på BurgerKing,då du fråga om mitt nummer,kommer du ihåg? Det är inte så klokt att vara drogad på jobbet.....blablabla. Jag tog ett djupt andetag innan jag öppnade min trut.

"Var du full?" fråga jag utan att svara på hans fråga vilket irriterade honom för han blev småarg i nästa sekund.

"Kan du svara på min fråga?"

"Visst,jag är här för att jag bryr mig." Nu gäller det. Nu ska jag berätta,hade jag tänkt. Jag tog ännu ett djupt andetag innan jag öppnade min mun. "Jag är här för att jag vill stoppa ditt.. drickande" Jag sa det sista i en  lägre ton,men han hörde förmodligent det för i nästa sekund höjdes hans ögonbryn och han kollade misstroget på mig.

Fan. Varför kan jag inte hålla käften? Jaha,då var man klar här. Ville han inte ha hjälp så visst. Det är han som förlorar något,inte jag. Men jag kommer att ha dåligt samvete,fast det får jag nog stå ut med. Det finns två elaka människor, människor som gör elaka saker och människor som ser någon göra något dumt men stoppar inte det. Och jag var den andra sortens människa. Jag ser någon göra något dumt men jag stoppar inte det. Jag stoppar han inte med att dricka eller vad han nu gör. Det är något dumt. Att dricka då. Jag kollade på allting som inte var honom. Jag kunde inte stå ut med tystnaden så jag stog hastigt upp och gick till stolen där min väska var. Jag greppade tag om den och vände mig om mot Niall. Han kollade fortfarande misstroget på migså jag la ena handen på min höft. "Om de--" Jag hann inte säga något innan Niall kom rusande mot mig och tröck upp mig mot väggen hårt,men det var inte det som min uppmärksamhet drogs till,jag var chockad över hur han agerade. 

Fast det enda jag hade i skallen var att detta inte kommer sluta bra.

Chapter 9 var jättekort men vi tar igen det genom att skriva ett långt kapitel 10 som kommer ut ikväll! Tipsa om lite ideér!

Alice perspektiv:
"Stanna!" skrek jag.
Taxichauffören tvärstannade medans jag kutade ut från taxin.
Det var Niall som vinglade runt på gatan.
När han fick syn sprack han upp i ett leende. Är killen dum eller? Han hade sårat mig djupt och så ler han. Helt sjuk i huvudet ju!
"Aliceeeeee så kul att se dig här!" sa han och jag insåg direkt att han va full. Riktigt full.
"är du sjuk i huvet eller?!" nästan skrek jag. Jag var så arg nu!
"nä?" sa Niall.
Jag kunde inte snacka med honom när han va så.full
"kommer du eller?" sa Bella ifrån taxin.
"vänta!" sa jag till Bella.
Tjejen och killen Niall var med vinglade iväg medans Niall stannade.

"Skit i honom, fucking kom nu!" sa Bella ifrån taxin och gav mig en -välj-mellan-honom-och-mig- blick.

Taxin som Bella satt i for iväg innan jag ens hann tänka. "jag ringer en taxi som får köra dig hem." sa jag och Niall nickade.
Jag hade inte mage att lämna Niall här.
Inte efter olyckan som.skedde för 2 år sen.
Taxin kom och vi for iväg till Nialls lägenhet.

Alice perspektiv:
Veckan hade gått och ikväll,ska jag träffa Niall. Vi är vänner igen efter vår lilla fight.
Bella kom nyss hit så vi satt nu och kollade på nån tv serie med vars en Ben & Jerry i handen. "nog dags för mig att göra mig i ordning inför kvällen!" sa jag. Vi skulle träffas på en nattklubb här i London. Eller han skulle hämta mig så skulle vi åka dit tillsammans. Jag vill hellre träffas och äta middag fast jag pallar inte med tjafs så jag gick med på att åka till klubben ikväll.
Jag och Bella knallade(det betyder går) upp för trappan,som leder till övervåningen där mitt rum ligger. "så vad ska du ha på dig ikväll?" frågade Bella. "Hmm..." sa jag och lade mitt huvud på sned. "jag vet inte!" suckade jag. Bella hade ett hemligt flin på läpparna. "väntar här jag är snart tillbaka!" sa hon och rusade ut ur mitt rum.

Fem minuter senare kommer Bella störtande in på mitt rum med en neonorange klänning i handen. "Bella var fick du tag i den?" utbrast jag. "som du vet förbereder jag alltid saker så jag tog med den i bilen ifall du inte hade något att bära under kvällen!" sa Bella. "du är bäst Bella jag är glad att du är min bästa vän och ingen annans!" sa jag och gick in i badrummet för att sätta på mig klänningen. Jag slängde av mig mina kläder jag hade haft tidigare under dagen och tog sedan på mig klänningen. Jag tog några smicken som matchade klänningen och satte på mig de. Sedan sminkade jag mig och lockade mitt hår i fina lockar. Jag gick ut ur badrummet och på min säng satt Bella. När hon såg mig tappade hon hakan. " du är så vacker Alice!" sa Bella. Jag kramade om henne och beslöt mig sedan att ringa Niall så att han kunde komma och hämta mig.
Signal efter signal, han svarade inte. Jag väntade några minuter och min mobil plingade till. " det måste vara från Niall." sa jag till Bella.
Nialls sms till Alice: Måste tyvärr ställa in kvällens träff, är sjuk.
När jag läste smset bubblade ilskan inom mig. Så jävla kallt sms han skrev. Bella sneglade över min axel och såg smset. ."skit i honom, vi åker till klubben själva och har kul. Vi behöver inte någon,kille för att ha kul" sa Bella. "byt om så går vi!" sa jag.
Hon tog på sig en svart klänning som hon hade lämnar en gång när vi hade varit ute på en klubb. " lets go!" sa jag och Bella skrattade. Vi beställde en taxi dom körde oss till klubben, ville inte ta bilen ifall vi drack. När vi kom dit var det lång gå fast Bella kände vakten, han var tydligen en nära vän till hennes storebror, Ian. Vi gick in och satte oss direkt i baren och beställde något att dricka. " jag kommer snart!" sa Bella till mig och gick och dansade med någon kille på dansgolvet. "så.är.du hör alldeles ensam?" sa bartendern till mig. " nej med en kompis. Vrför undrar du?" sa jag. Jaha, nej jag bara undrade drink till?" sa han och jag nickade. " ja tack." Han serverade mig drinken och jag drack snabbt upp den. Min halsbrändes och jag mådde piss så just nu ville jag bara hem! "Mår du bra?" frågade bartendern mig. Jag skakade på huvudet. Bartendern kallade in någon annan som ställde sig i baren och följe med mig ut till dansgolvet och hämtade Bella." dags för oss och åka hem nu!" sa jag när vi kom ut ur klubben. "Hur mår du?" frågade Bartendern mig. "Bättre!" svarade jag. Han sträckte fram sin hand och presenterade sig som Jacob. Vi växlde nr och han verkade trevlig. Taxin kom och jag och bella åkte hem.
Efter ungefär 7 mins bil resa såg jag två killar och en tjej vingla på,gatan. Jag kollade lite närmare på då när jag såg vem den ena killen var. Nej det kunde inte vara sant!

Alice perspektiv: 

jag vaknade och öppnade tungt mina ögonlock och insåg genast att jag var i Nialls lägenhet och att han hade sin arm runt mig. Fan att jag hade somnat här, mamma skulle döda mig och jag skulle fan få utegångsförbud. Men jag kunde inte bara gå hem såhär och lämna Niall. Jag smög försiktigt upp ur sängen och sekunden efter stod jag i duschen och andledningen till det var för att jag såg ut som ett monster. Trots att detta var första gången jag var här kände jag redan mig hemma. Jag duschade mitt hår och sedan min kropp med det varma vattnet. Snabbt letade jag upp en handduk och virade den sedan runt min kropp och gick sedan ur duschen. När jag kom ut stod Niall där i ett par svarta kallingar samt den svarta tröjan han hade hämtat igårkväll innan vi sov. "Godmorgon!" sa jag och log. "Godmorgon" sa Niall trött och jag insåg då att han inte var en morgon människa. "Jag går in och duschar" mumlade Niall och sedan försvann han in i badrummet. Jag gick in i Nialls WIC för att se om han hade något jag kunde bära.

Jag hade lånat en USA onepiece av Niall och satt nu på hans säng och väntade på at han skulle bli klar. Jag såg hur dörren till badrummet öppnades och det kom ånga ut. Niall kom ut från badrummet med en handduk runt sin midja. Jag kunde inte hjälpa mig från att titta på hans mage. Han hade 6-pack. Han flinade.

"Gillar du vad du ser eller?" sade han med ett stort leende på läpparna. Jag kollade snabbt upp mot hans ansikte. Jag kände hur mina kinder blossade upp till en rosa färg. Jag rodnade.Tränar han? Jag trodde inte alls att han hade 6-pack eftersom att han jobbar på BurgerKing. Jag skakade snabbt av mig tankarna och kom tillbaka till verkligheten.

"Va?" fick jag ut. Han skrattade bara lite lätt och skakade på huvudet. Vi stod där och kollade på varandra i några minuter innan jag gick ut från rummet med snabba steg så att han kunde ta på sig. Jag hörde hur han skrattade inne i sitt rum.

"Så,ses vi på fredag då?"frågade han med ett leende. Han hade kört mig hem efter att ha bråkat med mig för att han inte hade körkort, så man kan väl säga att jag är lite sur på honom. Jag nickade svagt innan jag öppnade bildörren och skulle precis gå ut innan han tog tag om min hand och drog mig tillbaka till sätet. Jag suckade och himlade med ögon innan jag kolla på honom.

"Vad vill du?" fräste jag. Ärligt talat. Vilken människa kör runt med en bil som kostar flera miljoner utan något fucking körkort? Inte ens en idiot skulle göra det. Men det var inte det värsta, jag var i en bil med någon som inte hade något körkort. Ville han att jag skulle dö eller? Han spände käken. Hans grepp om min handled hårdnades. Han kollade hotfullt på mig. Om blickar kunde döda så skulle jag förmodligent ligga i graven nu.

"Sucka fan inte!Krocka jag? Är vi döda? FUCK NO!" Han satt där och skrek i ansiktet på mig. Vafan trodde han att han var för något? Ena stunden värsta ängeln,nästa stunden var han en fucking jävel. Jag kan inte säga att jag hatar honom för då skulle jag förmodligent ljuga för mig själv. Jag har lite känslor för honom,men nu? De är borta för stunden. Jag har aldrig trott på 'kärlek vid första ögonkastet', men han har helt ärligt talat fått mig på andra tankar om det. Men aldrig hade jag tänkt mig att han, Niall Horan, var värsta svinet? Utseendet kan verkligent lura en.

"Fan vad fel jag hade om dig, din tjocka blonda grisjävel!" Jag var arg. Ingen ska skrika fan på mig. Han suckade och himla med ögonen innan han mötte min blick. Han var helt ärligt talat dödsseriös nu, det ser man lätt. Men man kunde även se en del ånger i blicken. Han suckade återigen,men denna gången på ett annat sätt än förut.

"Nöffnöff,förlåt om jag gjorde dig arg. Min bil kommer att stå här kl 21.01 med mig i den på fredag...Jag lovar att jag aldrig kommer att ta ut min ilska på dig, du har inte gjort något fel." Wow... Niall Horan ber om ursäkt. Men så lätt kommer han inte undan,jag vet inte ens om jag ska tacka ja till en andra dejt med honom. Fast jag måste tala ut det till Bella. Hon brukar förstå mig och får mig att göra det rätta.

"Jag vet fan att det är ditt fel!" småskrek jag. Jag suckade och skakade på huvudet. Han släppte min hand och kollade in i mina ögon fast än att jag kollade på allt som inte var han. Han förtjänade inte min uppmärksamhet.

Jag suckade återigen. Han hatade nog när andra suckar åt honom. För i nästa sekund blev han lite småarg.

"Sluta sucka hela jävla tiden"

"Jag måste tänka igenom det." Han rynkade på pannan och la huvudet på sned. Jag suckade återigen. " Jag menar dejten på fredag,inte det där om att inte sucka. För det kan jag redan ge dig ett svar på: Jag kommer inte sluta sucka, det är en del av mig. Sorry." Jag gav honom ett leende innan jag försökte gå ut ur bilen,men han tog tag om min arm hårt.

" Släpp mig" fräste jag och drog mig loss.

"Kan du räkna till åtta ens?" frågade han ironiskt innan hans ena mungipa höjdes. Jag suckade för att jag visste att det irriterade honom innan jag kollade snett på honom.

"Nej,men jag kan räkna till ett."sade jag och räckte upp långfingret med ett leende lekandes på mina läppar,men innerst inne så grät jag. Jag gick ut ur bilen med ett leende innan han hann säga något som skulle få mig att bli rasande och göra något jag kommer ångra. Efter att jag stängt bildörren med en smäll sprang jag hem med tårögda ögon. Tårarna började rinna efter att jag hade smällt igen ytterdörren. Jag sprang in till mitt rum och slängde mig på min säng. Snabbt tog jag upp min mobil från min ficka och ringde upp Bella. Hon svarade efter fem signaler.

"Bella här,prata snabbt!" skrattade Bella.

"Bella j-ag...ja-g"  stammade jag.

"Herregud Alice,vad har hänt? Jag kommer till dig,puss" Hon skrattade inte längre,tvärtom,hon var orolig. Det är darför jag älskar henne, hon finns alltid när jag behöver henne. Jag behöver inte säga att något är fel,hon förstår det direkt. Jag hörde ett smäll. Snabbt och kvickt satte jag mig upp och kolla mig omkring. Det hördes igen. Skräckslaget gick jag fram till fönstret. Vilken idiot kastar stenar på fönster? Det finns ju fan en fucking dörr.  Ilsket öppna jag fönstret och kolla ut. Det var mörk ute och klockan var bara 16.30, men hallå, det är ju London vi snackar om. Och vem fan vill flytta till en bondgård? En bit UTANFÖR London, man ska bo i stan. Där alla normala människor bor. Jag såg mig omkring. Där fick jag reda på vem som försökte ta sönder mitt fönster. Det var han.
 Niall! Jag öppnade försiktigt fönstert och kollade ner på Niall. "Vad vill du?" röt jag. "Att du ska förlåta mig!" sa Niall hur gulligt som helst. Jag sprack upp i ett leende "Jag bara retades med dig Niall! Bella kommer snart så bäst att du går nu." sa jag och Niall gick sin väg

__________________________________________________________________________________________________

KOMMENTERA! Kommenera,skriv vad ni tycker om novellen hittills, finns det något som vi kan göra bättre? Slösa bort 10 sekunder på att kommentera. Fråga kan ni också-

Vi byter namn på den nuvarande novell "Mitt nya jag" till "living in lies". Det passar bättre till novellens handling.