Alice perspektiv: 

jag vaknade och öppnade tungt mina ögonlock och insåg genast att jag var i Nialls lägenhet och att han hade sin arm runt mig. Fan att jag hade somnat här, mamma skulle döda mig och jag skulle fan få utegångsförbud. Men jag kunde inte bara gå hem såhär och lämna Niall. Jag smög försiktigt upp ur sängen och sekunden efter stod jag i duschen och andledningen till det var för att jag såg ut som ett monster. Trots att detta var första gången jag var här kände jag redan mig hemma. Jag duschade mitt hår och sedan min kropp med det varma vattnet. Snabbt letade jag upp en handduk och virade den sedan runt min kropp och gick sedan ur duschen. När jag kom ut stod Niall där i ett par svarta kallingar samt den svarta tröjan han hade hämtat igårkväll innan vi sov. "Godmorgon!" sa jag och log. "Godmorgon" sa Niall trött och jag insåg då att han inte var en morgon människa. "Jag går in och duschar" mumlade Niall och sedan försvann han in i badrummet. Jag gick in i Nialls WIC för att se om han hade något jag kunde bära.

Jag hade lånat en USA onepiece av Niall och satt nu på hans säng och väntade på at han skulle bli klar. Jag såg hur dörren till badrummet öppnades och det kom ånga ut. Niall kom ut från badrummet med en handduk runt sin midja. Jag kunde inte hjälpa mig från att titta på hans mage. Han hade 6-pack. Han flinade.

"Gillar du vad du ser eller?" sade han med ett stort leende på läpparna. Jag kollade snabbt upp mot hans ansikte. Jag kände hur mina kinder blossade upp till en rosa färg. Jag rodnade.Tränar han? Jag trodde inte alls att han hade 6-pack eftersom att han jobbar på BurgerKing. Jag skakade snabbt av mig tankarna och kom tillbaka till verkligheten.

"Va?" fick jag ut. Han skrattade bara lite lätt och skakade på huvudet. Vi stod där och kollade på varandra i några minuter innan jag gick ut från rummet med snabba steg så att han kunde ta på sig. Jag hörde hur han skrattade inne i sitt rum.

"Så,ses vi på fredag då?"frågade han med ett leende. Han hade kört mig hem efter att ha bråkat med mig för att han inte hade körkort, så man kan väl säga att jag är lite sur på honom. Jag nickade svagt innan jag öppnade bildörren och skulle precis gå ut innan han tog tag om min hand och drog mig tillbaka till sätet. Jag suckade och himlade med ögon innan jag kolla på honom.

"Vad vill du?" fräste jag. Ärligt talat. Vilken människa kör runt med en bil som kostar flera miljoner utan något fucking körkort? Inte ens en idiot skulle göra det. Men det var inte det värsta, jag var i en bil med någon som inte hade något körkort. Ville han att jag skulle dö eller? Han spände käken. Hans grepp om min handled hårdnades. Han kollade hotfullt på mig. Om blickar kunde döda så skulle jag förmodligent ligga i graven nu.

"Sucka fan inte!Krocka jag? Är vi döda? FUCK NO!" Han satt där och skrek i ansiktet på mig. Vafan trodde han att han var för något? Ena stunden värsta ängeln,nästa stunden var han en fucking jävel. Jag kan inte säga att jag hatar honom för då skulle jag förmodligent ljuga för mig själv. Jag har lite känslor för honom,men nu? De är borta för stunden. Jag har aldrig trott på 'kärlek vid första ögonkastet', men han har helt ärligt talat fått mig på andra tankar om det. Men aldrig hade jag tänkt mig att han, Niall Horan, var värsta svinet? Utseendet kan verkligent lura en.

"Fan vad fel jag hade om dig, din tjocka blonda grisjävel!" Jag var arg. Ingen ska skrika fan på mig. Han suckade och himla med ögonen innan han mötte min blick. Han var helt ärligt talat dödsseriös nu, det ser man lätt. Men man kunde även se en del ånger i blicken. Han suckade återigen,men denna gången på ett annat sätt än förut.

"Nöffnöff,förlåt om jag gjorde dig arg. Min bil kommer att stå här kl 21.01 med mig i den på fredag...Jag lovar att jag aldrig kommer att ta ut min ilska på dig, du har inte gjort något fel." Wow... Niall Horan ber om ursäkt. Men så lätt kommer han inte undan,jag vet inte ens om jag ska tacka ja till en andra dejt med honom. Fast jag måste tala ut det till Bella. Hon brukar förstå mig och får mig att göra det rätta.

"Jag vet fan att det är ditt fel!" småskrek jag. Jag suckade och skakade på huvudet. Han släppte min hand och kollade in i mina ögon fast än att jag kollade på allt som inte var han. Han förtjänade inte min uppmärksamhet.

Jag suckade återigen. Han hatade nog när andra suckar åt honom. För i nästa sekund blev han lite småarg.

"Sluta sucka hela jävla tiden"

"Jag måste tänka igenom det." Han rynkade på pannan och la huvudet på sned. Jag suckade återigen. " Jag menar dejten på fredag,inte det där om att inte sucka. För det kan jag redan ge dig ett svar på: Jag kommer inte sluta sucka, det är en del av mig. Sorry." Jag gav honom ett leende innan jag försökte gå ut ur bilen,men han tog tag om min arm hårt.

" Släpp mig" fräste jag och drog mig loss.

"Kan du räkna till åtta ens?" frågade han ironiskt innan hans ena mungipa höjdes. Jag suckade för att jag visste att det irriterade honom innan jag kollade snett på honom.

"Nej,men jag kan räkna till ett."sade jag och räckte upp långfingret med ett leende lekandes på mina läppar,men innerst inne så grät jag. Jag gick ut ur bilen med ett leende innan han hann säga något som skulle få mig att bli rasande och göra något jag kommer ångra. Efter att jag stängt bildörren med en smäll sprang jag hem med tårögda ögon. Tårarna började rinna efter att jag hade smällt igen ytterdörren. Jag sprang in till mitt rum och slängde mig på min säng. Snabbt tog jag upp min mobil från min ficka och ringde upp Bella. Hon svarade efter fem signaler.

"Bella här,prata snabbt!" skrattade Bella.

"Bella j-ag...ja-g"  stammade jag.

"Herregud Alice,vad har hänt? Jag kommer till dig,puss" Hon skrattade inte längre,tvärtom,hon var orolig. Det är darför jag älskar henne, hon finns alltid när jag behöver henne. Jag behöver inte säga att något är fel,hon förstår det direkt. Jag hörde ett smäll. Snabbt och kvickt satte jag mig upp och kolla mig omkring. Det hördes igen. Skräckslaget gick jag fram till fönstret. Vilken idiot kastar stenar på fönster? Det finns ju fan en fucking dörr.  Ilsket öppna jag fönstret och kolla ut. Det var mörk ute och klockan var bara 16.30, men hallå, det är ju London vi snackar om. Och vem fan vill flytta till en bondgård? En bit UTANFÖR London, man ska bo i stan. Där alla normala människor bor. Jag såg mig omkring. Där fick jag reda på vem som försökte ta sönder mitt fönster. Det var han.
 Niall! Jag öppnade försiktigt fönstert och kollade ner på Niall. "Vad vill du?" röt jag. "Att du ska förlåta mig!" sa Niall hur gulligt som helst. Jag sprack upp i ett leende "Jag bara retades med dig Niall! Bella kommer snart så bäst att du går nu." sa jag och Niall gick sin väg

__________________________________________________________________________________________________

KOMMENTERA! Kommenera,skriv vad ni tycker om novellen hittills, finns det något som vi kan göra bättre? Slösa bort 10 sekunder på att kommentera. Fråga kan ni också-

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

PALLA BLOGGA NÄR DU KAN LEVA LIVET. JAG VILL LEVA MIN LIV DEN. DÄRFÖR JAG SÄGA HEJDÅ TILL MIN BLOGG OCH JAG SKA ISTÄLLET BÖRJA JOBBA I BABAS AFFÄR. ÖPPETTIDER: 07:00-23:00. KOM OCH KÖP. DET FINNS MUKET BRA GREJOR.    YAAAAALLA BYE! ...

Nialls pespektiv: Jag tryckte upp Alice mot väggen. Ilskan bubblade inom mig. Just nu var jag arg. Jag såg rädslan i Alice ögon. Nej. Nej, jag kunde inte skada henne. Men skulle jag bryta ihop här? Ska jag berätta min hemlighet för Alice? Hade hon...

"Vafan tänker du med? Du avbokar vår dejt,för vad? Ja, för en jävla fest! Sen så klampar du runt i gatan helt full."sa jag ilsket. Helt ärligt? Hur omogen får man vara, t.o.m en tre-åring skulle ha fattat att det är fel.Jag var arg,sjukt arg. Men sår...

Chapter 9 var jättekort men vi tar igen det genom att skriva ett långt kapitel 10 som kommer ut ikväll! Tipsa om lite ideér!...

Alice perspektiv:"Stanna!" skrek jag.Taxichauffören tvärstannade medans jag kutade ut från taxin. Det var Niall som vinglade runt på gatan.När han fick syn sprack han upp i ett leende. Är killen dum eller? Han hade sårat mig djupt och så ler han. Hel...